Idag är det julafton och i den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Detta är dagen som jultomten kommer! I Sverige är han en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten. Förr i tiden så delades paketen ut av julbocken. Under bondesamhällets tid, så var julafton den allra högtidligaste dagen, som påminde om Jesu födelse. Man hade sett till att städa huset, ställa ordning alla redskap och avslutat allt arbete.
Julaftonen är som vi sa höjdpunkten och nedräkning till denna dag är hela december. Det finns ett uttryck som heter dan för dopparedagen och då syftar man att på julafton doppade i grytan, så det var själva dopparedagen. Under 1900-talet så kom en sed att hänga upp en strumpa med en liten julgåva på morgonen, främst till barnen. Detta är från början en anglosaxisk gåvotradition.
Många familjer äter jullunch, innan Kalle Anka, som sänts enda sedan 1960 för att sedan vänta på att tomten ska komma med julklappar.
När det kom till bondesamhället så var själva kvällen årets högtidligaste stund. Man utförde de sista sysslorna och tog ledigt över helgfirandet. Man hade sett till att julveden var huggen och inburen, på gården satt kärve till fåglarna. Man hade plockat undan alla redskap och gjort snyggt och fint ute hos djuren. Inne så la man extra fin halm på golvet, som på vissa ställen kallades julglädjen och man dukade julbordet.
Vi har idag en jultomte som vi vant oss vid ända sedan 1900-talet och som delar ut paket. Han härstammar från legender om den fromme St Nicolaus. Denne Nicolaus var med i mysteriespel på kontinenten med en get i koppel, som var en bild av djävulen. I högreståndsmiljöer – där julklappar delades ut från 1700-talet – var utdelaren en person utklädd till bock. Bockens roll övertogs under slutet av 1800-talet av jultomten.
1840 så kom det ut bilder av Santa Claus i engelsk press. Vår svenska jultomte är en sammansmältning av en europeisk tradition om en gåvogivare vid jul och den svenska gårdstomten. Den egentliga gårdstomten har inget med gåvor att göra, han var ett väsen som såg till att man skötte om sin gård och sina djur. Om man misskötte något gav han denne en örfil. Det är denna tomte som ska ha julgröten.
Under 1800-talet målade Jenny Nyström vackra julkort med en jultomte och då inspirerades hon bland annat av gårdstomten.